På tal om IRF!

På tal om IRF ger en överblick av händelser och historiska ögonblick för Institutet för rymdfysik. Under 2017 fyller vi 60 år. Vi är stolta och glada över vår resa och institutet ser med tillförsikt på en fortsatt resa i framtiden

  • Under 2017 fyller Institutet för rymdfysik, IRF, 60 år.
  • Vi är ett statligt forskningsinstitut med huvudkontor i Kiruna.
  • IRF har cirka 100 anställda, verksamma i Kiruna, Umeå, Uppsala och Lund.
  • IRF svarar i dag för 80 procent av den nationella rymdfysikforskningen.
  • IRF är sedan 1950-talet en av de stora nationella och internationella aktörerna inom rymdområdet.
  • IRF bedriver grundforskning, forskarutbildning och tillhörande observatorieverksamhet inom rymdfysik, rymdteknik och atmosfärfysik.
  • Forskningsprogram: Polaratmosfär, Solär- terrester fysik, Solsystemets fysik och rymdteknik och Rymdplasmafysik.
  • Vid IRF deltar vi i hela forskningsprocessen, från idé, via experiment med tekniskt nyskapande till resultat i form av fysik.
  • Bland IRF:s samarbetspartners finns till exempel den europeiska rymdorganisationen ESA, amerikanska NASA, japanska ISAS och JAXA, indiska ISRO, kinesiska CSSAR, svenska Rymdbolaget med flera.
  • Sverige har haft vetenskapliga instrument ombord på fler än 30 satelliter sedan 1968.
  • Vi deltar i stora internationella satellitprojekt.
  • Cassini – NASA-projekt för studier av Saturnus och månen Titan.
  • Cluster – ESA-projekt för studier av jordens magnetosfär.
  • Mars Express – ESA-projekt för studier av Mars.
  • Rosetta – ESA-projekt för studier av en komet.
  • BepiColombo – ESA/JAXA-projekt för studier av Merkurius (uppsändning 2018).
  • JUICE – ESA-projekt för studier av Jupiter och dess isiga månar (uppsändning 2022).
  • Mätningar i atmosfären, jonosfären och magnetosfären samt runt andra planeter är en viktig del av verksamheten.
  • Datan som samlas in är underlag för internationell och nationell forskning om rymden. Mätningarna sker via satellit, radar och stratosfärballonger.
  • IRF utvecklar avancerade mätinstrument för rymdsonder, satelliter mm. Ett exempel är partikelinstrumentet ASPERA som återfinns ombord på ESA:s rymdsonder Mars Express och Venus Express.
  • Vi producerar forskningsrapporter av högsta internationella klass.
  • Norrsken, meteorer och andra fenomen studeras med hjälp av en 32-meters parabolantenn i Kiruna.
  • Svenska forskare använder ljuskänsliga kameror för att avbilda mycket svaga ljusfenomen i jonosfären t ex norrsken.
  • IRF är en av parterna i forskarskolan för rymdfysik (Luleå tekniska universitet, LTU).
  • IRF bidrar till de rymdutbildningar som ges på rymdcampus i Kiruna av Institutionen för system- och rymdteknik vid LTU.

Några milstolpar för IRF och rymdforskningen:

1957-07-02: Kiruna Geofysiska Observatorium (numera Institutet för rymdfysik, IRF) invigs.

1960-02: Prof. Bengt Hultqvist föreslår vid “Rymdforskningskommitténs” möte en raketbas i Kiruna.

1964-07: Det formella beslutet om att anlägga Esrange fattas och bygget inleds.

1968-10-03: Det första svenskbyggda satellitinstrumentet (S71B) från Kiruna Geofysiska Observatorium (nu IRF) skickas upp på ESRO 1A.

1980-08-21: Regeringen fattar beslut om att genomföra Vikingprojektet – Sveriges första satellit.

1986-02-22: Sveriges första satellit, Viking, sänds upp från Franska Guyana.

1987-05-12: Vikingsatelliten slutar fungera efter 444 dagar i rymden.

1988-07-12: Första svenska forskningsinstrumentet till en annan himlakropp, Mars. Instrumentet ASPERA från IRF skickas till Mars på den sovjetiska missionen Phobos.

1992-10-06: Sveriges andra forskningssatellit, Freja, sänds upp från Kina.

1995-01-24: Sveriges tredje forskningssatellit, Astrid-1, sänds upp från Plesetsk i Ryssland.

1997-10-15: NASA/ESA-missionen Cassini-Huygens (till Saturnus och månen Titan) skickas upp från Cape Canaveral med IRF-instrumentet LAP ombord.

1998-07-03: Den japanska rymdfarkosten Nozomi (Planet-B) startar mot Mars med IRF-instrument.

1998-12-10: Sveriges fjärde forskningssatellit, Astrid-2, sänds upp från Plesetsk i Ryssland.

2000-08-09: De fyra satelliterna i ESA:s Clustermission skickas upp med Soyuzraketer i två uppsändningar. Ombord finns fyra identiska instrument (EFW) från IRF.

2000-11-21: Sveriges första nanosatellit Munin (6 kg) från IRF sänds upp från Kalifornien.

2001-02-20: Odinsatelliten, avsedd för astronomi och atmosfärforskning, skickas upp från Svobodny i Ryssland.

2003-06-02: ESA:s rymdsond Mars Express skickas upp från Baikonur med IRF:s instrument ASPERA-3 ombord.

2004-03-02: ESA:s rymdsond Rosetta skickas iväg mot kometen Churyomov-Gerisimenko från Kourou. Ombord finns två instrument (ICA och LAP) från IRF.

2004-07-25: Den kinesiska satelliten Double Star Polar (TC-2) skjuts upp. Ombord finns instrumentet NUADU, med bidrag från IRF.

2005-11-09: ESA:s rymdsond Venus Express skickas upp från Baikonur med instrumentet ASPERA-4 från IRF ombord.

2008-10-22: Den indiska satelliten Chandrayaan-1 skickas upp från Sriharikota, Indien, med partikelinstrumentet SARA från IRF ombord för studier av månen.

2010-06-15: De två satelliterna i det svenska Prismaprojektet skickas upp från Yasni, Ryssland, för att testa formationsflygning. Ombord finns instrumentet PRIMA från IRF.