Rosetta

Vänster: LAP:s placering på rymdsonden Rosetta; höger: ICA:s placering på Rosetta (ESA och IRF)

Den europeiska rymdorganisationens (ESA:s) rymdfarkost Rosetta sköts upp den 2 mars 2004 från Kourou i Franska Guyana och nådde sitt mål kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko under 2014. Nu följer Rosetta kometen i dess bana runt solen under mer än ett år.

Institutet för rymdfysik (IRF) har två instrument ombord: en jonmasspektrometer (ICA) från IRF i Kiruna och två Langmuirprober (LAP) från IRF i Uppsala. Båda instrumentens uppgift är att studera den delvis joniserade gasen och dammpartiklarna som strömmar ut från kometkärnan (4 km stor) när den värms upp av solen. IRF:s instrument är en del av Rosetta Plasma Consortium(RPC), en grupp av fem instrument som delar ett gemensamt gränssnitt med rymdfarkosten. Tidigare försök att utforska kometer, exempelvis ESA:s sond Giotto till kometerna Halley och Grigg-Skjellerup, har utgjorts av snabba förbiflygningar. Rosetta rör sig runt Churyumov-Gerasimenko med en hastighet av bara någon meter i sekunden, vilket ger helt unika möjligheter till vetenskapliga mätningar.

Rymdsonden tillbringade 31 månader i dvala under den sista delen av ankomsten till kometen, men den 20 januari 2014 lyckades ESA planenligt återuppta kontakt med den. Efter de nödvändiga kollen av rymdsondens hälsa slogs de elva instrumenten på sonden (inklusive IRF:s två) på för att börja studera kometen.

För IRF:s del testkörde våra egna instrument för första gången efter dvalan 24 mars (LAP) och 26 mars (ICA). Sedan dess har vår utrustning ombord på Rosetta varit igång för att utforska kometen på nära håll och vi har mer än ett år till att se fram emot.

Rymdsonden Rosetta bar också med sig en landare, Philae, med ytterligare tio instrument. Den 12 november 2014 sattes landaren ned på kärnan av kometen. Det var en av höjdpunkterna i detta projekt som vi har jobbat med i 20 år, trots att de svenska bidragen sitter på moderfarkosten, inte landaren. Vi är förstås ändå intresserade av data från landaren – de kommer att ge svar på en del frågor som vi inte kan komma åt ens från moderfarkosten.

SENASTE NYTT
Den 30 september 2016, ca 13:18 svensk tid, avslutades Rosettas rymdfärd när vi fick signalen att kometjägaren hade landat på kometens kärna.

En rymdvaka för media och allmänheten hölls på Ångströmlaboratoriet i Uppsala: program.
En rymdvaka för media och allmänheten hölls även på Rymdcampus i Kiruna: program.
Rosetta End of Mission press kit [på engelska]: http://sci.esa.int/rosetta/58334-rosetta-end-of-mission-grand-finale-press-kit-september-2016/#

Rosetta på Rymdkanalen:

Rymdstyrelsens populärvetenskapliga sida “Rymdkanalen” har samlat information om Rosetta

2016-09-30 Kometjägaren Rosetta – avslutar sitt uppdrag [Kort film – ciceron är Anders Eriksson, IRF, som berättar om Rosettas mission men också om de svenska instrument som finns ombord.]
2016-09-28 Forskaren om Rosetta: “Början till slutet, eller slutet på början” [Anders Erikssons blogg]
2015-01-28 Rosetta ser hur en magnetosfär blir till
2014-11-07 Mjuklandning på okänd mark – Anders Eriksson om landaren Philae inför landningen den 12 november 2014
2014-01-20 Gästbloggare: Gabriella Stenberg Wieser om Rosetta
2014-01-19 Gästblogg: Hans Nilsson rapporterar från sista mötet innan Rosetta vaknar

Uppskjutning:	2 mars 2004 från Kourou, Franska Guyana
Mål:	Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko
IRF-instrument:	RPC-ICA (Rosetta Plasma Consortium – jonmasspektrometer ICA, PI: Hans Nilsson) RPC-LAP (Rosetta Plasma Consortium – Langmuirprob LAP, PI: Anders Eriksson)
Kontakta:	Vetenskaplig information: Doc. Hans Nilsson, tel. +46-980-79127, hans.nilsson@irf.se (ICA); Dr. Anders Eriksson, tel. +46-18-471 5945, aie@irfu.se (LAP)
	Teknisk information (ICA): Herman Andersson, tel. +46-980-79034, herman.andersson@irf.se
Webbsida:	ESA:s Rosetta-webbsida

Pressmeddelanden:

2016-09-27: Närkontakt med en komet – Rosettas sista timmar. Svenska instrument med på den långa resan
2016-09-09: Närkontakt med en komet den 30 september – rymdsonden Rosetta avslutar sin mission
2015-09-18: Rosetta gör en utflykt – svenska instrument hänger med
2015-08-12: Rymdfarkosten Rosetta och kometen 67P närmar sig solen
2015-01-22: En magnetosfär blir till – observationer från en komet (första resultat från ICA publicerade i Science)
2014-11-05: Att angöra en komet – Rosetta sätter ned landare på kometkärna
2010-09-02: Längst bort i rymden med solens kraft – europeisk rymdsond och svenska mätinstrument sätter solenergirekord
2010-07-07: Asteroid undersöks på plats av svenska instrument
2009-11-10: Kometjägare passerar jorden – ombord finns svensk utrustning från IRF
2008-09-04: Swedish instruments looking for ripples when the Rosetta spacecraft meets asteroid Steins – på engelska
2007-11-12: Kometjägare passerar jorden
2004-03-02: Svenska satellitinstrument är nu på väg till kometen 67P/Churyumov/Gerasimenko ombord på ESA:s rymdsond Rosetta
2004-02-23: IRF:s instrument ICA och LAP lyfter mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko ombord på ESA:s ambitiösa mission Rosetta
2004-01-30: Svenska satellitinstrument snart på väg till en komet

Artiklar på ESA:s svenska webbsida:

2011-12-08 Lutetia en rest från planeternas bildande
2010-11-02 Rosetta slår solenergirekord
2010-06-29 Rosettas sommarmöte med Lutetia
2009-10-29 Sista vändan hem för ESA:s kometjägare
2008-08-25 Rosetta förbereder möte med asteroiden Steins
2008-07-08 Rosetta vaknar inför asteroidmöte
2007-11-08 Rosetta närmar sig jorden för andra gången

Länkar:

Jonmasspektrometer (ICA) utvecklad vid IRF i Kiruna
Langmuirprob (LAP) utvecklad vid IRF i Uppsala
Rosetta Plasma Consortium (RPC)
2016-09-29 Living with a comet: RPC team perspective

Bildgallerier:

Rosetta – bilder
Jonmasspektrometer (ICA) – bilder
Langmuirprob (LAP) – bilder