Chandrayaan-1 (SARA)

Den 22 oktober 2008 sköts den indiska satelliten, Chandrayaan-1, upp från Srikharikota, Indien, till månen med totalt 12 instrument. Ett av dessa var SARA (Sub-keV Atom Reflecting Analyzer), som utvecklades och byggdes av IRF i Kiruna.

IRF:s instrument SARA består av sensorerna SWIM, till vänster, och CENA, till höger. Foto: IRF

SARA-instrumentet studerade hur plasmat runt månen växelverkar med månen vars yta inte skyddas av en atmosfär eller ett magnetfält. För första gången någonsin kunde SARA undersöka energirika atomer som sliter sig loss från månytan när de träffas av solvinden.

Av de mätningar som SARA genomförde visade det sig att månen är en överraskande stark källa till väteatomer. Forskarna har tidigare trott, eftersom månytan är en lös samling oregelbundna dammkorn, att varje partikel som träffar den studsar mellan kornen och absorberas.

Vid analysen av data från SARA upptäckte forskarna att var femte inkommande proton från solvinden studsar från månens yta. I processen förenad protonen med en elektron och blir en väteatom.

Två sensorer

SARA bestod av två sensorer. Den ena var en detektor för energirika neutrala atomer, CENA (Chandrayaan-1 Energetic Neutrals Analyzer), och den andra ett instrument, SWIM (Solar Wind Monitor), för att mäta jonflöden i solvinden, de laddade partiklar som strömmar ut från solen.

Den tredje delen av instrumentet SARA, den tillhörande datorenheten (DPU), utvecklades av SPL-VSSC (Space Physics Laboratory – Vikram Sarabhai Space Center) i Indien.

SARA-experimentet var det första samarbetsprojektet mellan IRF i Kiruna och den indiska rymdorganisationen ISRO (Indian Space Research Organisation).

Kontakt:
Martin Wieser, martin.wieser@irf.se, IRF i Kiruna.