Viking – Sveriges första satellit 30 år

Sveriges första satellit, Viking, skickades up den 22 februari 1986. På Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna firas 30-årsdagen på måndag med tårta och föredrag av dåvarande föreståndaren vid IRF, professor Bengt Hultqvist. Redan 1969 föreslog han att en svensk forskningssatellit borde byggas och han spelade en avgörande roll under 80-talet för att Viking-projektet skulle kunna realiseras.

”Viking var början till ett imponerande nationellt rymdprogram,” säger IRF:s nuvarande föreståndare, professor Stas Barabash. ”Viking fokuserade på norrskensprocesser och andra processer i jordens magnetosfär och den skickades upp under vad vi rymdfysiker anser som en gyllene tidsålder för magnetosfärsfysik.”

Viking sändes upp med en Ariane-raket från Kourou den 22 februari 1986 tillsammans med den franska fjärranalyssatelliten SPOT. Båda dessa satelliter har haft mycket stor betydelse för utvecklingen av rymdverksamheten vid IRF och på Esrange Space Center. Förberedelserna inleddes redan i januari 1978 och projektet fick regeringens godkännande 1980.

Viking blev ett mycket framgångsrikt projekt och unika data samlades in under drygt ett år, vilket var något längre än planerat. Projektet leddes av svenska Rymdbolaget (SSC) på uppdrag från Rymdstyrelsen. Satelliten utvecklades av Saab Space (som numera ingår i RUAG Space) med Boeing Aerospace som underleverantör.

Viking är en relativt liten satellit (286 kg) och kommer att snurra i sin bana runt jorden mycket länge än, dock utan att leverera mer data. Ursprungbanan var polär med en lägsta höjd på drygt 800 km och den högsta på drygt 13 500 km.

Esrange var markstation för Viking och där samlades också forskare från många länder för att bearbeta data i nära realtid. Det var vid den tiden en betydelsefull nyhet att kunna styra forskningsinstrumenten direkt i samarbete med de operatörer som skickade kommandon till satelliten. En andra anledning till att projektet blev en stor succé var att forskarna vid olika vetenskapliga kampanjer direkt kunde jämföra data och starta samarbeten. Ibland inkluderade dessa kampanjer även stratosfärsballonger, sondraketer och markbaserade observationer,

I första hand riktade forskningen in sig på att förstå olika norrskensprocesser, t ex hur de partiklar som ger upphov till norrsken accelereras och hur de växelverkar med olika elektriska och magnetiska fält, norrskenets struktur och dynamik samt radiostrålning från norrskensområdet. Forskare från IRF var ansvariga för två av de vetenskapliga instrument ombord och forskargrupper från bl a Kanada, Danmark, Frankrike, Norge, USA, Tyskland hade huvudansvar för andra instrument eller deltog i dataanalysen.

Viking uppfyllde de högt ställda förväntningarna; den gav förstklassiga vetenskapliga data och visade omvärlden vilken kompetens som finns inom svensk industri och forskning för deltagande i rymdprojekt. Viking levererade unika och spännande forskningsdata som lett till många hundra vetenskapliga publikationer och en stor mängd doktorsavhandlingar. Dataanalysen fortsatte under en lång tid efter att Viking slutade leverera data.

”Det är ett projekt som vi i Sverige kan vara mycket stolta över,” säger Stas Barabash.

Några minnen från ”Vikingatiden” – professor emeritus Bengt Hultqvist

Var: Restaurangen på Rymdcampus, Kiruna

När: måndagen den 22 februari 2016, kl. 9:30

Mer information:

  • Rick McGregor, informationsansvarig, IRF, tel .0980-79178, rick*irf.se

Webbsidor:

Created by Annelie Klint Nilsson at 2016-02-19
Last modified by Annelie Klint Nilsson at 2018-02-21