Rosetta gör en utflykt – svenska instrument hänger med

Nästa vecka, den 23 september, påbörjar den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Rosetta en utflykt bort från kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. Man ska flyga ut till ett avstånd på 1500 km från kometkärnan. Det gör man för att få en mer fullständig bild av kometens atmosfär och hur den påverkas av solvinden. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet från rymdfysik, IRF. Då Rosetta först kom fram till kometen för ett drygt år sedan kunde forskarna vid IRF se hur solvinden böjdes av och saktade in något när den passerade genom kometens atmosfär. Med tiden har solvinden böjts av mer och mer och sedan i maj 2015 ser forskarna den inte längre i sitt data.

Gabriella Stenberg Wieser, forskare vid IRF, förklarar: “Runt planeter och aktiva kometer bildas det gränsskikt som solvinden inte kan ta sig genom. Ett solvindsfritt område bildas runt planeten eller kometen. Rosetta befinner sig nu i ett sådant område runt kometen 67P. Vi ser hur kometens atmosfär påverkas av att solvinden finns därute men vi kan inte se vad som händer med solvinden när den träffar kometens atmosfär..”

För att råda bot på denna situation beger sig Rosetta nu till ett avstånd på 1500 km från kometkärnan. Dit når den 30 september.

Mats Holmström vid IRF har gjort simuleringar av hur solvinden och kometens atmosfär påverkar varandra. Han säger: “Våra modellberäkningar visar att vid 1500 km avstånd bör vi se det område där solvinden kraftigt bromsar in på grund av kometatmosfären, ett område som kallas bogchocken.”

Under Rosettas resa ut till bogchocken räknar forskarna med att göra många intressanta mätningar.

Anders Eriksson, IRF, berättar: “Rymdfarkosten Giotto har tidigare snabbt flugit förbi ett par andra kometer, och då sett massor av spännande fenomen, framförallt olika skikt som bildas i kometens atmosfär. Rosetta rör sig i rask promenadtakt bort från kometen, vilket är mycket långsammare än tidigare rymdfarkoster gjort. Därför kommer vi att kunna studera många fler detaljer hos skikten i astmosfären.”

Mer information:

  • Gabriella Stenberg Wieser, forskare vid IRF, gabriella@irf.se, tel. 0980-79014
  • Mats Holmström, forskare vid IRF, mats.holmstrom@irf.se, tel. 0980-79186
  • Anders Eriksson, forskare vid IRF, anders.eriksson@irfu.se, tel. 018-471 5945
  • Hans Nilsson, forskare vid IRF, hans.nilsson@irf.se, tel. 0980-79127

Webbsidor:

Bildtext: En visualisering av magnetfältlinjer i rymdplasma runt kometen 67P Churyumov-Gerasimenko.
Bild: Technische Universität Braunschweig/Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt/Zuse-Institut Berlin

Created by Annelie Klint Nilsson at

Last modified by Annelie Klint Nilsson at