Rymdfarkosten Rosetta och kometen 67P närmar sig solen

Under det senaste året har rymdfarkosten Rosetta studerat kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko på nära håll under kometens färd runt solen. Tidigt i morgon (torsdag 13 augusti) når kometen perihelium, den punkt i dess bana där den befinner sig närmast solen. Ombord på Rosetta finns två instrument utvecklade vid Institutet för rymdfysik, IRF.

Den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdfarkost Rosetta sköts upp 2004 från Kourou i Franska Guyana och nådde fram till kometen den 6 augusti 2014. Enligt nuvarande planer ska Rosetta fortsätta att följa kometen i dess bana runt solen under ytterligare ett drygt år.

Institutet för rymdfysik har två instrument ombord på Rosetta, en jonmasspektrometer (ICA) från IRF i Kiruna och två Langmuirprober (LAP) från IRF i Uppsala. Dessa instruments uppgift är att studera den delvis joniserade gasen och dammpartiklarna som strömmar ut från kometkärnan (4 km stor) när den värms upp av solen.

”Människan har fascinerats av kometer sedan urminnes tid,” säger Anders Eriksson vid IRF i Uppsala. ”Genom Rosetta får vi möjlighet att undersöka en på plats. Ett av skälen till att göra så är att kometerna kan berätta en hel del om solsystemets ursprung, eftersom de tros bestå av en sorts överlivna råvaror från den tid då solsystemet skapades.”

När Rosetta kom fram till kometen för ett år sedan var kometen 540 miljoner km från solen. Under perihelium är kometen endast 186 miljoner km från solen, mellan jordens och Mars bana. Som längst bort från solen – vid aphelium – är kometen utanför Jupiters bana, 850 miljoner km från solen. Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko är en periodisk komet som tar 6,5 år att åker runt solen. Perihelium äger rum tidigt den 13 augusti 2015. Det förra perihelium ägde rum den 28 februari 2009.

Eftersom kometen är närmast solen under perihelium är den också mest aktiv då och under den närmaste efterföljande månaderna. En komet som befinner sig långt från solen liknar en kall snöboll.

”När kometen kommer närmare solen förångas flyktiga ämnen från ytan, främst vatten, och bildar en atmosfär runt kometen,” berättar Hans Nilsson vid IRF i Kiruna. ”Solens ultravioletta strålning och kollisioner med solvinden joniserar en del av kometens atmosfär. När kometen kommer tillräckligt nära solen föds en kometmagnetosfär – ett solvindsfritt område kring kometen.”

Webbsidor:

Mer information:

  • Anders Eriksson, forskare vid IRF i Uppsala, tel. 018-471 5945, anders.eriksson@irfu.se
  • Hans Nilsson, forskare vid IRF i Kiruna, tel. 0980-79127, hans.nilsson@irf.se
  • Rick McGregor, informationsansvarig vid IRF, tel. 0980-79178, rick.mcgregor@irf.se

Bildtext: Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko avbildad från rymdfarkosten Rosetta
Bild: ESA/Rosetta/NAVCAM

Created by Annelie Klint Nilsson at 2015-08-12
Last modified by Annelie Klint Nilsson at 2018-05-16