60 år av rymdforskning
IRF har under sex decennier bidragit med xxxxxxx inom rymdvetenskap
Institutet för rymdfysik, IRF, grundades 1957 av Kungliga Vetenskapsakademien under namnet Kiruna Geofysiska Observatorium (KGO). Mätinstrument har dock funnits placerade i Kiruna ända redan i slutet av 1940-talet.
Verksamheten i Uppsala startade 1952 under namnet Uppsala jonosfärobservatorium som en av FOA:s forskningsstationer och överfördes till IRF 1976. Verksamheten i Lund började 1996. Till IRF hör också Lycksele jonosfärobservatorium som överfördes 1970.
1973 blev institutet ett statligt forskningsinstitut och 1987 ändrades namnet till Institutet för rymdfysik, IRF.
Redan 1968 placerades det första IRF-byggda instrumentet i bana runt jorden ombord på den europeiska satelliten ESRO-1. Sedan dess har IRF haft huvudansvar för ett trettiotal forskningsinstrument ombord på satelliter, inklusive flera på den första svenska satelliten, Viking, 1986.
Några exempel på avslutade, pågående och framtida satelliter och rymdsonder med instrument från IRF
Cassini–Huygens, 1997-2017: ett NASA/ESA-projekt till Saturnus och dess måne Titan.
Cluster, 2000-2018: ett ESA-projekt med fyra satelliter för studier av jordens magnetosfär.
Mars Express, 2003-2004: den första europeiska rymdsonden som sänts till planeten Mars.
Rosetta, 2004-2016: ett hörnstensprojekt inom ESA:s. Rosettas mål är att studera kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko på nära håll och under lång tid, med början år 2014.
Venus Express, 2005-2014: ett ESA-projekt för studier av planeten Venus atmosfär.
Chandrayaan-1, 2008-2009: en indisk rymdsond till månen.
Swarm, 2013: ett ESA-projekt med tre satelliter för studier av jordens magnetfält.
BepiColombo: en JAXA/ESA-mission till Merkurius med planerad uppskjutning 2018.
JUICE, JUpiter ICy moons Explorer: en ESA-mission till Jupiter och dess isiga månar med planerad uppskjutning 2022.