Till huvudinnehåll
Meny
Norrsken över Torneträsk och Lapporten samt Abisko

Långsiktiga observationer av rymden närmast jorden i fokus när forskare möts i Abisko

Långsiktiga mätningar är en förutsättning för att förstå hur atmosfären och rymden närmast jorden förändras över tid. Därför samlas forskare från Norden i Abisko i slutet av april, där Institutet för rymdfysik (IRF) står värd för ett nordiskt observatoriemöte.

Det är ett mindre, men viktigt möte där forskare samarbetar kring mätningar av jordens magnetfält, rymden nära jorden, atmosfären och dess översta lager jonosfären.

Det handlar om att samordna och säkerställa mätningar från flera länder för att förstå hur förändringar i rymden närmast jorden påverkar oss över tid,” säger Urban Brändström, observatorieansvarig vid IRF.

Urban Brändström på taket ovan optiklaboratoriet i Kiruna
Urban Brändström på taket ovan optiklaboratoriet i Kiruna

Mötet är en del av Nordic Observatory Collaboration (NOC), som startade i Tromsö 2018. Syfte är att samordna långsiktiga observationer i Finland, Sverige, Norge och på Svalbard. Forskarna träffas två gånger årligen och driver avancerade mätstationer som samlar in data dygnet runt.

Långa mätserier – en nyckel till förståelse

IRF har i uppdrag av staten att samla in, lagra och tillgängliggöra data över lång tid – ofta 50-100 år – från rymden närmast jorden. Informationen används både för att följa aktuella fenomen, såsom norrsken och variationer i jordens magnetfält, och för att analysera långsiktiga förändringar i den nära rymden.

Vi samlar in data åt forskare som ännu inte är födda samtidigt som mätningarna är viktiga för att kunna följa vad som händer i realtid,” säger Urban.

Många förändringar i atmosfären och rymden närma jorden sker långsamt och kan endast analyseras med hjälp av långa mätserier. Samtidigt används data för att följa aktuella händelser, såsom rymdväder, som kan påverka elförsörjning och kommunikation.

Femtiotal svenska observatorieinstrument

IRF:s observatorieverksamhet, Kiruna Atmosfärs- och Geofysiska Observatorium, omfattar ett femtiotal instrument från Abisko i norr till Skåne i söder. I Kiruna har mätningar genomförts sedan slutet av 1940-talet.

Mätningarna görs med flera typer av instrument. Avancerade kameror registrerar norrsken från olika mätstationer för 3D-bilder av norrskenet, magnetometrar mäter variationer i jordens magnetfält och radiobaserade instrument används för att studera rymdmiljön nära jorden. Infraljudsstationer registrerar lågfrekventa ljud och andra instrument mäter spårgaser i atmosfären, exempelvis ozon.

Mätningar av denna typ har genomförts i över 100 år av Sodankylä Geofysiska Observatorium och Tromsö Geofysiska Observatorium medan många av världens långsiktiga mätningar tog fart i samband med det Internationella geofysiska året 1957.

Riometer i Tjautjas
Riometer i Tjautjas
Jonosond - mottagarantenn i Kiruna
Jonosond - mottagarantenn i Kiruna. Foto: Lars-Göran Vanhainen
Magnetiska mätningar i Kiruna
Magnetiska mätningar i Kiruna
ALIS_4D i Abisko
ALIS_4D i Abisko