Ny doktorand vid IRF ska förbättra spårning av satelliter och rymdskrot

Hur påverkar jordens atmosfär vår förmåga att följa satelliter och rymdskrot? Det är en av de frågor som Jhassmin Aricoche Del Campo, ny doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF), kommer att studera i Kiruna.

Som första generationens akademiker har Jhassmin en kandidatexamen i elektronik från Universidad Nacional del Callao i Peru. Hennes intresse för området väcktes tidigt under en praktik vid Jicamarca Radio Observatory, där hon senare genomförde sitt examensarbete och arbetade som elektronikingenjör.

Därefter flyttade hon till USA för att ta en masterexamen i Electrical and Computer Engineering vid Cornell University. Under studietiden gjorde hon även en sommarpraktik vid NASA Goddard Space Flight Center, med stöd från Universities Space Research Association.

Forskning vid IRF

Jhassmin är nu doktorand vid IRF, inom programmet för sol-, rymd- och atmosfärforskning, där hennes forskning fokuserar på hur jonosfären – lagret av elektriskt laddade partiklar i jordens övre atmosfär – påverkar radiovågors utbredning. Hennes arbete är nära kopplat till EISCAT_3D, ett nästa generations radarsystem i norra Skandinavien.

Jag kommer att undersöka hur den mycket varierande jonosfären på dessa breddgrader påverkar kvaliteten på banbestämningar. Jag vill också förstå hur väl dessa effekter kan korrigeras med hjälp av radarmätningar av elektrontäthet, samt hur radarsystemets egenskaper kan användas för att bättre karakterisera rymdobjekt, till exempel genom att uppskatta deras storlek.

Varför det är viktigt

Hennes forskning har stor betydelse för så kallad rymdlägesbild – förmågan att övervaka och följa objekt i omloppsbana. I takt med att antalet satelliter ökar snabbt, ökar också behovet av att kunna upptäcka och förstå även små partiklar av rymdskrot.

Enkelt uttryckt arbetar jag med att förbättra observationer av rymdobjekt som meteorer och rymdskrot med hjälp av instrument i norra Sverige. Det är viktigt eftersom alla objekt i rymden behöver övervakas, och en förbättrad förmåga att upptäcka mindre partiklar har stor samhällsnytta.

Det som lockade henne till IRF var inte bara forskningsprojektet i sig, utan också den tvärvetenskapliga, samarbetande och internationellt erkända forskningsmiljön.

Hon hoppas att hennes arbete ska göra det möjligt för radardata från EISCAT – och i framtiden framför allt EISCAT_3D – att i större utsträckning bidra till kartläggningen av rymdobjekt. Hon vill också ta fram vetenskapliga publikationer med stor genomslagskraft, så att de modeller hon utvecklar kan användas av andra forskare och ingenjörer.

Livet i Kiruna och framtiden

Det som engagerar henne mest inom forskningsfältet är kombinationen av avancerade instrument och modellering.

Jag tycker det är spännande att arbeta med olika instrument – som radar, GPS och digisonder – och att utveckla modeller som hjälper oss att karakterisera jonosfären med hjälp av de senaste metoderna, säger hon.

Flytten från ett område nära ekvatorn till Arktis har varit en stor omställning.

Till en början var jag lite orolig för vädret och för att flytta till en stad som faktiskt håller på att flyttas på grund av gruvbrytningen men jag har upptäckt att Kiruna har mycket att erbjuda utöver forskningen. Stadskärnan är levande och det finns gott om natur att utforska.

Hon ser särskilt fram emot att få uppleva så många norrsken som möjligt och att lära sig att åka skidor.

På längre sikt hoppas Jhassmin kunna fortsätta inom akademin eller forskningen.

Jag drömmer om att bli professor eller forskare, så att jag kan vägleda nya generationer av forskare i Peru, dela med mig av min kunskap och arbeta med många spännande projekt i framtiden.