40 år sedan Viking - Sveriges första satellit

Den 22 februari 1986 sändes Viking upp – Sveriges första satellit och startskottet för en ny era inom svensk rymdforskning. Uppdraget var att studera norrsken och de processer som gör att elektroner accelereras i rymdplasmat kring jorden.

Det vetenskapliga initiativet till Viking togs av Bengt Hultqvist, IRF:s grundare. Projektet blev en milstolpe för svensk rymdfysik och lade grunden för framtida satellitprogram inom området.

En central roll för IRF

Institutet för rymdfysik (IRF) spelade en avgörande roll i Vikingprojektet. Instrument utvecklades vid både Kiruna och Uppsala, och forskare från IRF bidrog till såväl den vetenskapliga utformningen som analysen av data.

Viking konstruerades för att undersöka de elektriska och magnetiska fält samt partikelprocesser som är kopplade till norrsken. Genom sina mätningar gav satelliten ny kunskap om hur energi överförs från solvinden till jordens magnetosfär och vidare ner i atmosfären – processer som är centrala inom rymdväderforskning.

Starten på en svensk satellitserie

Viking blev startpunkten för en serie svenska rymdfysiksatelliter. Den följdes av Freja, Astrid, Astrid-2 och senare IRF:s egen Munin.

Uppskjutningen skedde från Kourou i Franska Guyana. På Esrange i Kiruna fanns kontrollcentralen och markstationen som kommunicerade med Viking. Uppdraget följdes av ett stort publikt intresse, och i samband med uppskjutningen arrangerades den första Snöfestivalen i Kiruna, med rymden som tema. Viking var operativ fram till maj 1987 och resulterade i ett stort antal vetenskapliga publikationer baserade på dess data.

Ett arv som lever vidare

I dag kan en fullskalemodell av Viking ses i entrén på IRF i Kiruna. Den påminner om Sveriges första steg ut i rymden – och om det långsiktiga arbete inom rymdfysik och rymdteknik som fortfarande pågår.

40 år efter uppskjutningen är Viking en viktig del av svensk rymdhistoria och av IRF:s vetenskapliga arv.