När jorden möter Geminiderna – meteorskur och forskning

Geminiderna är en meteorskur som uppstår när jorden passerar genom en ström av partiklar som har lämnats efter asteroiden 3200 Phaethon – som kan vara en utdöd komet. Stoftet som finns kvar i banan gör att man vid den här tiden på året kan se stjärnfall när jorden rör sig in i den tätare delen av svärmen. När de små lössmälta objekten kolliderar med atmosfären hettas luften upp och skapar det ljusfenomen som syns som stjärnfall.

Med blotta ögat kan man ofta se ett tiotal meteorer per timme, och för bästa upplevelse bör man vara ute mellan den 13:e och 14:e december om det är klart väder. En mörk plats är viktig för att ögonen ska hinna vänja sig, och den sena morgontimmen innan det ljusnar kan vara den bästa tiden. Meteorerna verkar utgå från stjärnbilden Tvillingarna, men de kan dyka upp var som helst på himlen. Jorden passerar in i den tätaste delen av svärmen under söndagsmorgonen den 14:e, och det behöver vara mörkt för att man ska se så mycket som möjligt.

IRF vill ta reda på mer om hur denna meteorskur har bildats, eftersom det kan ge ledtrådar till om ursprungsobjektet 3200 Phaethon är en asteroid som har släppt ifrån sig ovanligt mycket material, eller om det en gång var en komet. Genom att studera egenskaper hos meteorerna kan man härleda hur skuren har uppstått och förändrats över tid. För detta används EISCAT:s radarsystem, som gör det möjligt att mäta in både mycket ljussvaga och helt osynliga stjärnfall som inte går att se med ögat. Med samma radaranläggning kan man samtidigt samla in data om meteorer, rymdskrot och norrsken (jonosfären). Arbetet med dessa mätningar genomförs framför allt av Johan Kero och Daniel Kastinen vid IRF, som båda är involverade i projekten.

3200 Phaethon, som är ursprungsobjektet till Geminiderna, är 5,8 kilometer i diameter och har observerats visa ljusstyrkeökningar och ett stoftmoln som påminner om kometaktivitet. Detta har gjort att den ibland kallas en ”rock comet”. Phaethons bana, som är väl bestämd efter mer än tre decenniers observationer, liknar de kometbanor som kan skapa meteorskurar. Flera studier tyder på att den extrema uppvärmningen vid perihelion kan få ytan att spricka och frigöra material, vilket i sin tur kan förklara hur Geminiderna har bildats. Det finns även en planerad rymdfarkost, den japanska sonden DESTINY Plus, som ska flyga förbi Phaethon i framtiden för att studera både 3200 Phaethon och partiklarna kopplade till den. Syftet är att samla in så mycket kunskap som möjligt om Phaethon och Geminiderna innan sonden når fram.