|
Topical |
Kiruna, 2004-10-21
PRESSINFORMATION
Svenskt instrument på väg till den ”exotiska” månen Titan
Rymdsond flyger igenom Saturnusmånens
övre atmosfär på tisdag 26 oktober
Saturnus största måne Titan avbildad från Cassini, 2004-07-03
(Bild: NASA/JPL/Space Science Institute)
Den tjocka kväveatmosfären runt Saturnus största måne Titan liknar den som jorden hade när livet uppkom för fyra miljarder år sedan. Rymdens energirika strålning producerar kopiösa mängder organiska ämnen, dvs byggstenarna för livets molykyler, i Titans atmosfär som sedan dinglar ned mot månens djupfrysta yta. Det svenska bidraget har en nyckelroll för dessa studier.
Den 26 oktober 2004, efter ungefär sju års resa och många fler manårs arbete, flyger den nu tre ton tunga rymdfarkosten Cassini/Huygens rakt igenom den övre atmosfären till Titan. Det svenska Institutet för rymdfysik (IRF) bidrar med ett av många moderna mätinstrument ombord – en s.k. Langmuirsond. Det är ett slags väderstation för elektriskt laddad gas som ger uppskattningar på densitet, temperatur, sammansättning och hastighet hos atmosfären. Langmuirsonden är en del av ett större instrumentpaket (Radio & Plasma Wave Science, RPWS) i samarbete med forskargrupper i USA, Frankrike, Sverige, England och Österrike. Cassini/Huygens är ett gemensamt projekt mellan rymdstyrelserna i USA (NASA) och Europa (ESA).
Titans tjocka atmosfär består till största delen av kväve och metan. Energirik strålning dels från solen och dels från partiklar bundna i Saturnus enorma magnetfält slår sönder kvävemolekylerna i Titans atmosfär. Det är början på ett komplicerat samspel som leder till en slags organisk-kemisk fabrik där. Titans atmosfär liknar den som jorden hade när livet uppkom här för cirka fyra miljarder år sedan. Därför tror forskarna att den övre atmosfären kan ha spelat en viktig roll i bildandet av livets byggstenar här på jorden. En av huvuduppgifterna för Langmuirsonden är att uppskatta hur effektiv denna produktionsprocess av komplicerade organiska föreningar är och vad den beror på.
En annan huvuduppgift för Langmuirsonden är att bestämma hur Titans atmosfär eroderas över geologisk tidsålder. Från solen kommer en solvind som kontinuerligt ”blåser bort” gas från atmosfärer i solsystemet. Jorden skyddas delvis av ett starkt magnetfält, men trots det så försvinner ungefär 3 kg/s (100.000 ton/år) ut i rymden. Planeten Mars har inget magnetfält och förlorar nästan hela sin atmosfär på 100 miljoner år. Titan påverkas istället av en vind i Saturnus magnetfält, och studierna av Titan kan därför ge viktiga ledtrådar till kunskapen om utvecklingen av vår egen planets atmosfär.
För mer information om rymdsonden Cassini/Huygens kontakta:
Jan-Erik Wahlund, Forskare, Institutet för rymdfysik, Uppsala, tel: 018-471 5946, vx: 018-471 5901, 018-471 5902, <jan-erik.wahlund*irfu.se>
(Jan-Erik befinner sig dock vid Jet Propulsion Laboratories (JPL), Pasadena, USA, under v. 44 för att bevaka förbiflygningen av Titan. Kontakta istället någon av nedanstående personer vid IRF eller Rymdstyrelsen.)
Rick McGregor, Informationsansvarig, Institutet för rymdfysik, Kiruna, tel: 0980-79178, 070-276 6020, <rick.mcgregor*irf.se>
Lennart Nordh, Rymdstyrelsen, tel: 08-627 6495, 070-296 2340, <lennart.nordh*snsb.se>
Johan Marcopoulos, Rymdstyrelsen, tel: 08-627 6488, 070-640 6488, <johan.marcopoulos*snsb.se>
Pressinbjudan
Rymdvaka, Ångströmlaboratoriet, Uppsala
onsdagen 27 oktober
Personalen vid IRF i Uppsala samlas till "Rymdvaka" på Ångströmlaboratoriet då rapporter från Titanpassagen börjar komma in på onsdag morgon. Vi kommer att ha direktkontakt med markkontrollen på NASA och få höra senaste nytt. Vi ger kortare presentationer om Cassini och Titan, och finns till hands för frågor och diskussion med media och studenter. Välkommen att delta! Kontakta någon av personerna nedan för detaljer om tid och plats:
Institutet för rymdfysik, Uppsala:
Rolf Boström (tel: 018-320261), Georg Gustafsson (tel: 08-963081), Anders Eriksson (tel: 018-471 5945, <anders.eriksson*irfu.se>) och Mats André (tel: 018-471 5913).
På Internet finns information bl.a. på följande webbplatser:
http://www.space.irfu.se/cassini
http://www.esa.int/export/SPECIALS/Cassini-Huygens/
http://saturn.jpl.nasa.gov
Läs även den populärvetenskapliga artikeln om Titan i Forskning & Framsteg, nr 5, juli-augusti 2004 (sammanfattning: http://www.fof.se/?id=04516&show=artikel)
<Webmaster*irf.se>
2004-10-22